Lätta bekymmer är pratsamma, tunga sorger är stumma!
Idag har de syns på Emelie att hon har vart väldigt trött och längtat till helgen. Klev upp och orkade inte fixa mig så vidare mycket så de fick bli en sminkfri dag. De är jätte skönt att ha såna dagar. Bara de att men blir typ tröttar av att inte ha smink på sig, tycker jag.
De är så dumt jag sitter typ hela dagarna och funderar över vad jag ska skriva om på kvällen, som ska vara båda kul och intressant. Jag kommer alltid på massor med roliga idéer men sen när kvällen kommer och jag sätter mig vid daton. Så bara de springer iväg typ och nu sitter jag här ännu en gång och har glömt vad de var jag hade tänkt att berätta. Jag tror jag ska skaffa mig en liten bok som jag kan ha med mig överallt så jag kan anteckna ner
saker som jag vill skriva om.
Just nu sitter jag och funderar på svenska nationella, man ska göra ett muntlig framträdande och ämnet är intryck och avtryck. När jag fick höra de blev jag nästan lite rädd tycker de är ett känsligt ämne, sen när man började läsa berättelserna i häftet som man ska gå efter, blev de inte bättre. Berättelserna handlar allt från, barn som är uppväxta i ett alkoholiserat hem till människor som har hamnat i fel spår i livet och mycket mer. Visst de är ju verklighet allt detta händer nu, men att ge de här till oss ungdomar. Ett känsligt ämne som vi ska stå och prata om, de tycker jag är konstigt. I våran klass är vi inte så tajta, jag kan äntligen alls namn men mycket mer är de inte. Därför tycker jag såna ämnen är fel, vi har ju alla olika uppväxter och andra upplevelser. Läraren säger, du kan ju stå och prata om en påhittat person men de är ju inte de som är problemet. Du ser ju på en människa om den har vart med om de eller inte, har man vart med om de så får du en helt annan känsla av den som berättar, rösten blir inte den samma. De är ju igen terapi lektion vi ska ha och nu är jag rädd för att jag ska bli för personlig. Jag tror inte alla i min klass är så sugna på det ämnet, för vem vill analysera en text om en kass uppväxte, framför sin klass. Sitt privata vill man hålla innan för dörren hemma! Jag är en person som har väldigt lätt för att prata om typ "lätta saker" skulle jag kalla de, tex. Killar. Men tunga saker som sitter längst inne i hjärtat de tar jag inte upp med vem som helst. De finns säkert många i min närhet som tror sig känna mig på djupet men tyvärr så är de inte så ni är inte många, mindre än en hand. Därför tycker jag det ämnet är fel, för de är så riktat mot oss. Visst de kan ju vara bra för dem som har haft de riktigt bra, att de kan få se en annan syn på livet men varför ta upp det ämnet på nationella för de är ju då du måste vara med och diskutera eftersom de hänger stor del på ditt betyg. Ett slut ord You know my name but you don´t know me!
You know my name but you don´t know me. Yeah I know the feeling.... Du är inte ensam om att känna såhär, på många sätt känns det oxå hemskt att känna så här och att det är så här. Hade VARIT underbart om man haft hur många som helst som man kan prata med allt om och VERKLIGEN allt, synd att det inte är så!
a du har så rätt så, tar orden ur min mun. De hade verkligen vart undebart att kunna göra de. Men vem vet vi kankse är för blyg man kankse borde lita mer på folk, än vad man gör.Fast att avslöga sin identitet kommer nog aldrig vara lätt!
Även om jag känner dig så vet jag inte om jag känner dig så bra men jag som person har en tendens att själv ta avstånd från folk som kommer för nära MIG (jag tycker det är läskigt och så har jag väldigt dåliga erfarenheter av att lita på folk, är nämligen väldigt godtrogen. Och efter tillräckligt många gånger så vågar man inte lita på folk... ialf i mitt fall.) Så när jag läste detta inlägget blev jag lite fundersam, vilket ledde till en massa tankegångar... Men jag måste säga att dina inlägg är intressanta att läsa, sätter igång massa tankegångar men på ett positivt sätt. Sen att jag inte just nu säger vem det är kan vi ta en annan gång, om du inte redan lurat ut det (kanske avslöjar mig genom hur jag skriver :P hehe)
Hej! Om intresse finns för ny bloggdesign till din blogg, kika in hos mig, http://babbidesign.blogg.se välkommen!
Jag är lika dann där( har också sjukt dåliga erferneter), tar gärna in människor i mitt liv som inte ställer för mycket krav på mig eftersom då har man inte så mycket att förlora. För ställer de inte för mycket krav så kan jag bara få vara och inte komma människan förnära in på livet. Men måste säga att de är tråkigt att de är så, för mig själv så tycker jag de eftersom jag skulle så gärna villja ha djupare relation med mer människor och slippa vara rädd. Så bra att du tycker att de sätter igång tankarna, lite meningen:) ja jag tror att jag vet vem de är:) men vi får se om jag har rätt:)
